Av någon oförklarlig anledning såg jag den här delen före den första Azumifilmen, vilket kanske var ett misstag. Man hade läst att denna skulle vara totalt värdelös jämfört med ettan, men efter att ha sett båda håller jag inte med.

Denna film tar vid strax efter den första slutade och Azumi (återigen spelad av Aya Ueto) fortsätter sin kamp för att besegra det onda. Men hon möter starkt motstånd i Masayuki Sanada som inte skyr några medel för att se henne död. På vandringen har Azumi med sig vännen Nagara (Yuma Ishigaki) och den mystiske Kozue (Chaiki Kuriyama), som döljer på en mörk hemlighet och är inte den man tror. Deras väg kantas av mycket död och ondska och de får kämpa för att komma vidare. Dessutom kommer Azumi snart att märka att alla inte är att lita på och att hon är ganska ensam om att vilja nå sitt mål.

Jag kan inte på något sätt skryta om att ha sett många filmer av den här typen, men det här gillar jag. Filmen utspelar sig i väldigt passande skogsmiljöer och det känns äkta. Skådespelet är bra, finns väl ingen som kan se så tillfredställd ut av våld som Chiaki Kuriyama, och hon är mycket passande i rollen. Aya Ueto agerar också med en stor självsäkerhet är väldigt bra. Fightscenerna är mer välgjorda än i den första filmen, även om det kan kännas att det går lite fort ibland och att det då inte verkar lika trovärdigt. Däremot måste jag nog säga att första filmen totalt sett är mer våldsam.

Ska man fortsätta att jämföra med den första filmen är handlingen här sämre, den är väldigt krystad och får inte fram alls samma känsla som i ettan. Detta gör att filmen inte når högsta betyg, filmen räddas av andra inslag, men just storyn är rätt viktig. Så fightscenerna är bättre, men handlingen svagare.

Detta är sammanfattningsvis en bra film, åtminstone bra underhållning för stunden. Den fastnar inte och kommer inte väcka några starka känslor, men det behövs inte alltid enligt mig. Men ska ni se den så rekommenderar jag trots att ni ser första filmen innan, det ger en större helhet, även om jag personligen gillar den här delen bättre än första. Hade bara storyn varit starkare så hade betyget varit betydligt högre och hyllningen större.

Av: Christian Rasmusson