En professor blir mördad och bestulen på en formel som kan göra män sterila. CIA sätter två av sina bästa män, Huang Lung och Richard Cannon på fallet. De färdas till många av världens hörn och tvingas kämpa mot en mängd brottsyndikat för att hitta formeln.

Att läsa sammanfattningen om ”Challenge of the Tiger” får förmodligen de flesta att bäva inför vad det här är för produktion. Att detta sedan är en så kallad Bruceploitation regisserad av Bruce Le och i ledande roll tillsammans med den familjära Godfrey Ho-ninjan Richard Harrison är väl tillräckligt för att många redan ska ge upp läsningen. Bruceploitation är allt utom en vänlig genre och för er som är obekanta med denna så kan den kort sammanfattas så här:

Efter Bruce Lee’s oväntade död 1973 så stod producenterna lamslagna, filmhjälten var avliden och någon behövdes som kunde ta hans plats. Det var då som den kallade Bruceploitation-genren uppstod. Skådespelare som till utseendet påminde om Bruce anlitades till mängder av filmer som oftast var rena plagiat, inspelade med liten budget och var något sådär obskyra i allmänhet. Dessutom gavs skådespelarna nästan alltid namn som fick folk att genast dra paralleller till den ”riktiga” Bruce Lee. De som hörde till de större namnen var bland annat Dragon Lee, Bruce Li, Bruce Lei och den i ”Challenge of the Tiger” medverkande Bruce Le. Detta är bara ett litet urval av de otaliga kloner som började dyka upp i mitten av 70-talet. Vissa kallar dessa personers filmande för hyllningar till legenden, andra och även jag anser att det snarare var en fråga om snabba förtjänster.

Många ställer sig säkert frågan varför folk (som jag till exempel) letar upp dessa efterapningar som oftast inte gjordes i annat syfte än profitera på en mans död. Jag har nog inget konkret svar på den frågan utan jag kan bara fastställa att jag på något underligt vis finner dessa filmer oerhört fascinerande. Det är något med den här Bruce-klon-cirkusen som har medfört att ända sedan jag upptäckte genren inte riktigt har kunnat släppa taget, utan ständigt krävt mer. Än idag, efter att ha plöjt igenom mängder av dessa alster så tycker jag fortfarande att genren är lika tilltalande.

När det gäller ”Challenge of the Tiger” så vill jag inte direkt påstå att det är en typisk Bruceploitation, utan Bruce Le har försökt att inkludera så mycket som möjligt från 70-talets action, exploitation och sleaze filmer. Det är alltså en udda, men ack så rolig blandning som presenteras. Medan handlingen är totalt ologisk och full med ointelligenta komplement så förnöjer istället filmen på så många andra plan.

Att det är gott om skiftande miljöer ger ett jämnt tempo och den tenderar aldrig att bli riktigt långtråkig då variationen är god. Dessutom omfattar filmen ett rikligt urval av intressanta karaktärer. Bruce Le med anletsdrag som påminner om ”gissa vem” fungerar faktiskt alldeles utmärkt i huvudrollen. Då han möjligen saknar den karisma som många säkert anser vara nödvändig så utmärker han sig emellertid i film-fighterna. Som hans kollega ser vi Richard Harrison, och under speltiden ägnar han sig mest åt att förföra damer, men får även medverka i sin beskärda del med action, både med skjutvapen och med knutna nävar. Att inte associera honom med Burt Reynolds är på tok omöjligt. I övriga roller stöter vi bland annat på superkickern Hwang Jang Lee, muskelberget Bolo Yeung samt en ännu mer muskulös man vid namn Brad Harris som förr kunde ses i mycket Italiensk exploitation.

Mellan de många och ofta omotiverade nakenscenerna så blir vi presenterade inför en hygglig mängd fröjdfulla slagsmål. Koreografin håller avsevärt bättre kvalitet än majoriteten av liknande produktioner från samma tid. Har ni sett en film med Sonny Chiba som heter ”Karate Bullfighter”? Ja då minns ni troligtvis en scen där Chiba tar sig an en tjur. I ”Challenge of the Tiger” påträffar vi en likartad sekvens då Bruce Le tar upp kampen mot just en tjur, fast en jämförelsevis späd sådan. Varför han överhuvudtaget beslutar sig för att golva djuret förklaras aldrig, och sannolikt visste inte filmskaparna det själva. Men det är tveklöst jäkligt underhållande. Jag kan ärligt talat inte erinra mig om en enda fight som kändes direkt uttjatad. En anledning må vara att flertalet av de inblandade är rutinerade slagskämpar. Bruce Le väckte viss beundran då jag förväntade mig en rätt så medioker insats. Hwang Jang Lee ger naturligtvis prov på sina otroliga sparkkombinationer, men har presterat betydligt bättre i andra filmer. Han erhåller dock ett finfint betyg för sitt bidrag här.

”Challenge of the Tiger” får av många säkerligen erfara en hel del klander, vilket för mig ter sig helt naturligt. Då logik är ett begrepp som sällan närvarar, och det faktum att detta inte är en film som direkt skiner igenom av originalitet så kanhända att den förtjänar lite ris. Ett sådant omdöme är dock inte enhetligt då jag vet med mig att det finns en skara människor, som precis som jag, uppskattar den här filmen för vad det är. Ett bitvis härligt tidsfördriv med lassvis med hyggliga fighter, nakenscener och smårolig komik.

Av: Peter Nilsson

Mondo Macabros dubbelutgåva är jag personligen riktigt nöjd med. Den innehåller förutom "Challenge of the Tiger" även den Filippinska filmen "For Your Height Only". Bilden är på den förstnämnda filmen väldigt bra med undantag för ett fåtal scener då vissa färgskiftningar förekommer. Ljud och textning finner jag dock helt felfri. Extramaterialet är relativt fattigt, men för den delen finns det förmodligen inte mycket att hämta om filmen. Lite textsidor och fotogallerier har i alla fall inkluderats. Mondo Macabro är ett nytt favoritbolag som släpper massor av udda och intressant film från alla världens hörd. All cred åt dem och deras släpp!