I Japan ville alla filmbolag ha sina egna monster, så efter Godzilla och Gamera så bestämde sig Nikkatsu för att skapa Gappa, en variant av den japanska vatten-anden Kappa. Fast här mer som en bisarr förhistorisk dinosaurie och i Godzilla-storlek.

En pengasugen miljonär skickar ut en expedition för att hitta sällsynta djur och växter som han kan ha på sin lyxanläggning Playmate Island. Expeditionen kommer till en okända ö och där lär dom känna befolkningen (som vanligt lättsamt infödingssminkade japaner) som dyrkar den mystiska Gappa. Men givetvis ställer man till det och kanske, eller kanske inte, påverkar Gappas humör genom att sätta igång en jordbävning som avslöjar ett.

Ägget kläcks och ut kryper en baby-Gappa med näbb och vingar. Man tar med sig den "lilla" krabaten till Japan. Vilket man inte skulle ha gjort då pappa och mamma Gappa vaknar till liv öns vulkan, sätter igång en ännu saftigare jordbävning och den enda som verkar överleva är en pojke.

Gappa-föräldrarna flyger till Japan och börjar stampa sig igenom storstäder i jakt på sitt barn.

Militären rullar fram sina missiler, stridsvagnar och högfrekvensvapen och slaget kan börja!

Jag gillade verkligen Gappa, även om jag av någon anledning inte trodde det. Den är mycket snyggt och intelligent regisserad och tar sin historia på allvar, trots mycket medveten humor och låg budget. Effekterna är för det mesta väldigt bra, speciellt miniatyrer och interaktionen med monstrena, men de visuella effekterna då man lagt in monstrena i verkliga miljöer och liknande håller sämre klass. Påminner om resultatet i samma års koreanska Yongary.

Det är bra action med mycket explosioner och även en ren flodvåg som slår sönder en mindre kuststad. Även om actionscenerna inte är så många så är dom sevärda när dom väl kommer (vilket är mot andra halvan av filmen).

Något som är trevligt är små detaljer som att Gappa-föräldrarna låter bli att trampa på äggformade silos, vilket ger en extra subtil dimension till dessa i grunden ganska sympatiska odjur. Slutet är också, oväntat nog, riktigt rörande och det är inte alltid ögonen fuktas vid synen av en gummimonsterfamilj som återförenas med varandra.

Kanske mest för extrema kaiju-fans, men ge den en chans i alla fall.

Av: Fred Andersson (Inlagd: 2008-02-14)